Engla, Indra och Leonie:
Barn med CI är inkluderade på Sågtorpsskolan i Stockholm!
Vi i Barnplantorna får fortfarande höra många lösryckta kommentarer om huruvida barn med CI verkligen är inkluderade i hemskolan. Har de kompisar? Är de inte utanför den sociala gemenskapen? Är de inte mobbade? Istället för att lyssna på rykten delar föräldrar idag mycket tankar och erfarenheter direkt med varandra genom en rad olika nätverk. Barnplantorna besöker mer än gärna förskolor och skolor för dialog med personal, föräldrar och barn.
På Sågtorpsskolan i Saltsjö-Boo utanför Stockholm var Barnplantorna mer än välkomna i våras. Här går det fyra barn med CI i olika klasser/årskurser. Föräldrarna deltog tillsammans med oss en hel dag på skolan. Det innebar att vi verkligen fick del av undervisningen i en rad olika skolämnen med olika lärare. Det fanns tillfälle att observera en gymnastiklektion, ta del av rastverksamheten samt äta tillsammans med barnen i matsalen. Alla rykten kommer på skam! Barnen med CI på Sågtorpsskolan är på alla vis inkluderade!
Inkludering är möjlig men ställer krav
Det blir uppenbart att inkludering i ordets rätta bemärkelse är möjlig samtidigt som det inte är någon självklarhet. För systrarna Engla och Indra Verené, åtta respektive tio år, samt Leonie Warne, nio år, handlar det om starka föräldrar, som på många sätt banat väg för sina barn in i hemskolan. De har deltagit på många av Barnplantornas kurstillfällen och har också en regelbunden och aktiv dialog med både skola och hörselvård. De är på många sätt ”spindeln i nätet” och ser till så att samverkan fungerar mellan alla berörda i deras barns skolgång.
Fungerande hörselteknik A och O.
Föräldrar på många olika skolor i vårt avlånga land kämpar för elevmikrofonsystem för sina barn. I Stockholmsregionen råder (till skillnad från övriga storstadsregioner Malmö, Göteborg samt en rad andra platser) en elevcentrerad tilldelning av hörseltekniksystem och landstinget tycks fortfarande ta ansvar för detta. Som bekant har landstingen överlag kapitulerat från sitt ansvar och har överlämnat ansvaret till aningslösa kommuner utan adekvat kunskap om hörselteknik.
På Sågtorpsskolan (en kommunal F-6 skola) finns fungerande hörselteknik i alla salar där Engla, Indra och Leonie vistas. I salarna sitter, vid uppladdningsstationerna, anslag med tydliga instruktioner om tekniken. Angivet är också vem som är ansvarig och telefonnummer till hörselingenjör på Karolinska Universitetssjukhuset/Rosenlund. En översyn av verksamheten har gjorts och vilka klassrum som utrustats med hörselteknik för att inga störningar ska förekomma mellan klassrummen. Smartboard i klassrummen är inkopplade till slingan så att barnen med CI hör genom slingan när film visas.
Det finns rikligt med elevmikrofoner. Barnen med CI har tillgång till stationära klassrumsmikrofonsystem i klassrummet. Då används MT-läget på deras CI-processorer, det vill säga T-slingan aktiveras. Sedan har de även bärbara mini-FM-system (som består av både lärar- och elevmikrofoner) och barnen använder då mini-FM-mottagare kopplade direkt till CI-processorerna för att eliminera eventuella störningar (”slingkrockar”) mellan klassrummen. Det är uppenbart att lärare, elevassistenter och andra elever i klasserna har en vana i att använda mikrofontekniken. En påfallande god undervisningsmiljö med handuppräckning och turtagning vid samtal är etablerad.
Indras och Englas mamma Anna Verené berättar:
– Lärare och all annan personal har fått utbildning om hörsel från hörselvården. Barnen har olika huvudlärare som undervisar i sina ämnen. Indra deltar dessutom en gång i veckan i en speciell ämnesgrupp där klassen består av en blandning av elever från samtliga 3:or. Då sker undervisningen i Indras hemklassrum, med tanke på Indra. Där finns ju tillgång till det stationära klassrumsmikrofonsystemet.
Mikrofonsystem på idrotten
Mikrofonsystem används även i gymnastiken där det också (i likhet med klassrummen) finns en uppladdningsstation på väggen tillsammans med instruktioner. När vi i Barnplantorna är på plats har gymnastikläraren en genomgång före bollspel. Mikrofonen tycks vara en naturlig del för läraren tillsammans med lyhördhet inför att alla hänger med.
Det bärbara systemet används i alla undervisningssituationer utanför hemklassrummet, där det stationära systemet är installerat. Det handlar till exempel om slöjd och musik etc.
När det gäller det bärbara mikrofonsystemet, berättar Anna Verené vidare:
– Det används även vid ”utegympa” på tidig höst och vår samt vid ”skogenundervisningen”, vid utflykter och studiebesök. Samtliga mikrofoner – såväl de som hör till de stationära klassrumsmikrofonsystem och de bärbara systemen sätts på laddning i de särskilda uppladdningsbara ställ där de laddas. De bärbara systemens mikrofoner står i laddarna hela tiden då de inte används. Detta för att minimera riskerna med urladdning. De stationära systemens mikrofoner placeras i laddarna vid skoldagens slut.
Anna berättar också att de har ett bärbart mikronsystem hemma, som tas med vid till exempel guidade turer på museum. Det är bra att vänja flickorna vid att be guiden ta på sin mikrofon. De pratar också hemma om vad de kan göra om hörtekniken inte skulle fungera vid till exempel ett museumbesök.
– Viktigt att de vet att de ska ställa sig nära den som talar, be om förtydligande samt inte vara rädda för att berätta om sina behov och hörselnedsättning, understryker Anna.
Här har vi verkligen bevis på otroligt föräldraengagemang!
Framförhållning, planering och samverkan är också A och O!
Föräldrarna anser att det för närvarande fungerar bra, men berättar samtidigt att det handlar om att vara otroligt aktiva i barnens skolgång, det vill säga vara lyhörda för förändringar och lyssna in barnen hemma.
– Det krävs tät och regelbunden uppföljning, inte minst vid information till ny personal, berättar Anna.
– Om skolan byter personal måste de informeras och introduceras i god tid både av överlämnande personal och hörselpedagog/hörselhabilitering.
Hörselpedagogen besöker för övrigt skolan regelbundet. Föräldrarna har möten med skolan, där rektor, lärare och hörselpedagog är närvarande, var sjätte vecka. Lärarna är lyhörda och orädda inför tekniken. De lämnar viktig förhandsinformation regelbundet till föräldrarna om kommande lektionsinnehåll i vissa ämnen. På så sätt kan föräldrarna förbereda sina barn.
Fritidsaktiviteter tillsammans med andra barn
I likhet med andra barn deltar både Indra, Engla och Leonie i en rad olika fritidsaktiviteter. Indra och Engla spelar teater, vilket de tycker är jättekul. Där fungerar det väldigt bra med hörselhjälpmedel. Alla tre spelar musikinstrument och är aktiva i sina musikutövanden, vilket också visade sig vid vårt besök hemma hos familjen Verené på kvällen.
Lärarna berättar
Lärarna är positiva till vårt studiebesök och berättar mer än gärna om sin undervisning. De har en struktur i sin undervisning, vilket naturligtvis är bra för alla barn. En av lärarna, Hanna de Maré berättar:
– Indra och Engla tar ett stort ansvar för de bärbara systemen men det är mycket viktigt med vuxenansvar. Det hänger inte på barnen. Det finns stora vinster med hörtekniken genom att alla lär sig att prata en i taget.
Vi pratar med Englas lärare huruvida det tar längre tid för Engla att lära in något.
– Absolut inte, säger hon. Engla ligger väl framme i klassen bland de andra barnen. Hon är duktig.
Magdalena Söderberg, som är barnskötare knuten till fritidsverksamheten träffar alla tre flickorna dagligen. Hon berättar att de till och med infört en ”talpinne” i grupper med normalhörande barn för att få samtalsstruktur.
– Ibland märker man att man själv inte varit tillräckligt tydlig i sitt budskap eller instruktion. Jag har lärt mig jättemycket av Engla, Indra och Leonie. De är emellertid alla tre olika individer. Jag försöker att ”peppa” dem att tala om för kompisar i leken att ”nu hör jag inte”. Ibland påpekar jag för barnen att upprepa. Det är en hårfin balansgång att finnas där men inte blanda sig i hela tiden.
Vid en av lektionerna deltar 26 elever. Här finns 13 elevmikrofoner. Det kan tyckas många elever, men läraren Christina Carlsson har god struktur. Indra finner sig väl tillrätta i klassen och hänger med. Christina vill att alla ska kunna jobba med alla och låter gärna Indra testa var hon ska sitta etc. Det märks att Indra uppskattar att både få ta ansvar men också att få vägledning och att ha en strukturerad och tydlig lärare.
– Indra gjorde bra ifrån sig på nationella provet, berättar Christina.
– Hon skriver bra och varierat. Hon är duktig på uttal och nya begrepp och har ett stort ordförråd. Hon har verkligen en egen motor, vill gärna svara på frågor och räcker alltid upp handen. Jag startar alltid lektionen med en liten ”soundcheck” för att se att allt fungerar som det ska. Jag säger emellertid aldrig ”Indra hör du?” utan brukar istället ställa en fråga till Indra typ ”vad heter din katt?”.
Vid besök i Leonies klass har alla elever fått odla fram egna larver i en burk. Alla är i farten med dokumentation av larvernas utveckling via Ipads. De berättar gärna. Även här blir det tydligt att Leonie är en del i gemenskapen.
– Leonie är mycket duktig, socialt begåvad och är en ”poppis” kompis bland de andra i klassen, säger Leonies lärare, Marie Hellsten.
– Jag tänker verkligen annorlunda som lärare nu. Jag förklarar mer, skriver upp på tavlan; det blir som en extra ordbank för alla; ja alla har faktiskt nytta av att Leonie finns i klassen.
På Sågtorpsskolan har anpassningarna för barn med hörselnedsättning tydligen berikat skolan med nya tankesätt. Man har till exempel infört en ”talpinne” i klasser med enbart normalhörande barn för bättre samtalsdisciplin!
Avslutar besöket hemma hos familjen Verené
Efter en fantastisk men intensiv skoldag beger vi oss iväg hem till familjen Verené. Dit kommer också Leonie tillsammans med sin familj. Det blir ett engagerat samtal vid middagsbordet. Innan dess har Indra och Engla spelat piano och Leonie har berättat att hon lär sig tyska (mammas mordermål).
Vi pratar om skollagen. Bristen på resurser i skolan och om ”öronmärkta” pengar verkligen går till det som avses eller om de används till skolan generellt. Vi är rörande eniga om att föräldrars engagemang faktiskt är A och O, så ett gott råd till föräldrar är: Var uppdaterad med kunskap hela tiden! Ligg steget före!
Tack för en mycket givande dag! ♥
Artikel från Barnplantabladet, september 2014
Text: Ann-Charlotte Gyllenram
