Utveckling sker oftast genom evidens, som erhålles genom omfattande forskningsstudier. Ofta initieras det av individer och behov. Utvecklingen inom området barn med hörselnedsättning har initialt aktualiserats av behandling av döva barn med cochleaimplantat (CI). Barn med konventionella hörapparater och andra typer av hörselimplantat har liknande behov. Problemet är den polarisering i synsätt som existerar inom området och då särskilt rörande CI på barn.
Evidens som bör leda till utveckling av intervention och förskola/skola skapas inte genom att hänvisa till olika forskningsstudier och fallbeskrivningar på enstaka barn. Den hörselteknologiska utvecklingen går framåt och tidig CI-behandling och hörapparatutprovning har ritat om kartan ett flertal gånger över hur vi bör se på barnens behov och hur interventionsverksamheterna måste förändras. Detta gäller även förskola och skola. Därför bör vi vara försiktiga med att bekräfta “ställningstaganden” utifrån forskningsstudier.
Det behövs fler longitudinella populationsstudier eller kohortstudier som ett led i utveckling av interventionsverksamheterna. LOCHI (Longitudinal Outcomes of Children with Hearing Impairment) studien i Australien är ett bra exempel på detta. Därför följer Barnplantorna den med stort intresse. Studien är pågående och undersöker barn som blivit diagnostiserade genom hörselscreening med dövhet/hörselnedsättning i stora delar av Australien.
För närvarande ingår 468 barn i LOCHI-studien. Barnen följs upp enligt regelbundna intervall
- 6 och 12 månader efter hörapparatanpassning eller CI-inkoppling
- 3 års ålder
- 5 års ålder
- 9 års ålder
- 12 års ålder
Professor Teresa Ching Australien har återkommande rapporterat om LOCHI-studien vid internationella konferenser. LOCHI-studien dokumenterar bl.a. användningsgrad av HA/CI samt vilken kommunikation som används i hemmet. Teresa Ching och andra forskare poängterar att studien redan nu förser oss med bevis på att effektiv intervention förbättrar utvecklingen hos barn med hörselnedsättning. Tester som görs inkluderar språk, läs- och skrivutveckling, fonologiska färdigheter, kognition, psykosocial förmåga, livskvalitet m.m.
Dylika populationsstudier utifrån en på förhand avgränsad kohort ger oss verktyg för förändring och utveckling istället för att bli slagträ i en debatt grundad på synsätt istället för evidens.