Hjärnstamsimplantat
(Auditory Brain Stem Implant, ABI)
Om snäckan (på höger och vänster sida) är alltför deformerad eller om patienten inte har några hörselnerver, så kan en annan teknik användas än CI för att återskapa hörsel på konstgjord väg. Denna teknik, hjärnstamsimplantat (ABI – Auditory Brainstem Implant) innebär att en ytlig plattelektrod läggs mot hjärnstammens yta, där hörselkärnorna finns.
Principen för hjärnstamsimplantat och cochleaimplantat är likartad. Akustiska signaler tas emot av en mikrofon. En elektrisk signal alstras akustiskt från en extern processor som förs vidare till en radiosändare belägen på huden bakom örat (i likhet med vid CI). Signalen tas emot av en mottagare under huden som är ansluten till en elektrodplatta, placerad mot hörselkärnorna på hjärnstammen. Se figur 1.
Figur 1.
Figur 2.
Figur 2 visar den interna delen av hjärnstamsimplantatet med mottagare (antenn), inre processor och elektrodplatta. Hjärnstamsimplantatets elektrodplatta mäter 3,5 × 8 mm och innehåller 21 elektroder som anläggs mot hjärnstammens hörselkärna.
Än så länge är inte hörselresultaten lika bra som med cochleaimplantat, men några patienter kan föra ett normalt samtal med läppavläsningsstöd, medan andra kan känna igen olika omgivningsljud inklusive familjemedlemmars olika namn. Som vid cochleaimplantat sker en inlärningsprocess där hjärnan ska lära sig att tolka ljuden.
Operation med hjärnstamsimplantat, inprogrammering av processor samt åtföljande rehabilitering kräver medverkan av neuro- och otokirurg, audiolog, hörselingenjör, hörselpedagog och talpedagog. Operation med cochleaimplantat är ett relativt enkelt ingrepp, medan inoperation av hjärnstamsimplantat är komplex och kräver god kännedom om anatomin.