Europeisk rapport Spend to Save: Hörselnedsättning drabbar alla!
Dövhet och grav hörselnedsättning behandlas i sjukvården med cochleaimplantat (CI), som via en operation återskapar hörselsinnet. Behandlingen är kraftigt underfinansierad. Bristande insikter existerar hos ansvariga inom sjukvård, landsting och stat om hörselns betydelse för den enskilda individen. Det brister även i insikter om behandling av dövhet/hörselnedsättning utifrån ett folkhälsoekonomiskt perspektiv.
Folkhälsomedvetande saknas hos beslutsfattare!
Stora samhällsvinster skulle vara möjliga om ansvariga för sjukvårdens ekonomi hade ett större folkhälsomedvetande. Insikter krävs dessutom vilka konsekvenserna är, vid brist på prioritering av cochleaimplantat-behandling. Entydig forskning visar att alla våra sinnen är viktiga och förlust av sinnesfunktioner kan inte enbart ses som “funktionsvariationer” utan som förlust i hjärnaktivitet (neurologiska funktioner). I Sverige behöver vi hälsa- och policystrategier för att optimal hälsa ska vara en möjlighet för alla under sin levnad.
Barn med dövhet/hörselnedsättning måste garanteras en optimal kontinuerlig vård och habilitering under hela sin levnad, för att erbjudas möjligheter att utveckla hörsel, tal, språk och kognitiva förmågor. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är priset för utanförskap gigantiskt för samhället!
För vuxna krävs hälsa- och policystrategier för att alla ska kunna bibehålla god hälsa under åldrandet. Optimering av alla sinnesfunktioner är viktigt. Evidens finns att för varje 10 decibels hörselnedsättning ökar risken för demens. Cirka 35 procent av demensfallen skulle kunna mildras genom att människor slutar röka, ökar den fysiska aktiviteten, minskar social isolering och vårdar sin mentala hälsa. Störst risk för demens har dock personer med hörselnedsättning. Det finns behov hos Folkhälsomyndigheten att bedriva upplysning om detta.
Prioriteringar inom sjukvården nödvändig!
Cochleaimplantat är en av de mest kostnadseffektiva behandlingar inom sjukvården. När det gäller barn så har hörseldiagnostik av nyfödda och möjligheter till bilaterala CI (hörsel på båda öronen) banat väg för döva barn att redan vid sex månader genomgå CI-behandling. Detta möjliggör hörsel- och talspråksutveckling, inkluderad skolgång och möjligheter till framtida arbete och en plats i vårt gemensamma samhälle på helt andra premisser än vad döva utan CI har. En behovsplanering inom sjukvården är dock nödvändig för att garantera fortsatt vård.
Europeisk Spend to Save rapport visar
- fler än 460 miljoner globalt lever med en hörselnedsättning
- en av tre personer över 65 år har en progredierande hörselnedsättning
- personer med grav hörselnedsättning löper fem gånger högre risk att utveckla demenssjukdomar än personer med normal hörsel
- personer med dövhet/hörselnedsättning är i avsevärt högre grad arbetslösa jämfört med normalhörande
CI-behandling i Sverige är underfinansierad
I Sverige är behandling med cochleaimplantat kraftigt underfinansierad, både för barn och vuxna! I Sverige finns ingen behovsplanering för denna patientgrupp (barn, vuxna) inom sjukvården! I Sverige förväntas vuxna “klara sig” med att höra med endast ett CI trots att hörsel på båda öronen är det normala! I Sverige finns ingen hälsoekonomisk analys utifrån ett folkhälsoperspektiv av den besparing som cochleaimplantatbehandling är! I Sverige förväntas barn och vuxna höra med samma CI-teknik (“CI-apparat”) i mer än 10-15 år, trots att ny CI-teknik skulle ge dem möjligheter att höra bättre. Rekommendation är uppgradering till ny CI-teknik vart femte år. Detta prioriteras i grannlandet Danmark, men inte i Sverige!
Utveckling av CI-tekniken går fort, i likhet med all annan teknik. Att höra bättre i buller och på avstånd, få en bättre hörselskärpa, slippa oroa sig att CI-apparaterna inte fungerar när det regnar eller när du tränar samt att bada och höra innebär ökad livskvalitet för individen. Listan kan göras lång. Detta tycks av ringa intresse för ansvariga inom sjukvården/landstingen!
Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten anger att “Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete”. Ansvariga inom sjukvården/landstingen måste snarast prioritera adekvata resurser till hörselprevention (vaccinering, hörselscreening av nyfödda såväl som äldre över 65 år) och hörselfrämjande/bevarande behandling för ökad livskvalitet. Folkhälsomyndigheten bör snarast verka för att tydliggöra den ekonomiska besparing för samhället som behandling av hörselnedsättning är.
Barn och vuxna med cochleaimplantat/hörselimplantat eller andra typer av hörapparater måste kunna lita på att sjukvården prioriterar dem som patientgrupp utifrån ett livsperspektiv. Konsekvenserna av att inte höra är gigantiska både för individen och samhället.
Läs rapporten Spend to Save