SPSM:s verksamhet har slagsida!
I egenskap av statlig myndighet synes SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) ha givit sig själva tolkningsföreträde i de flesta frågor som rör hörselnedsättning/dövhet hos barn. I vart fall tycks myndigheten ha ett dövkulturellt synsätt på dessa barn.
Detta anges i en artikel i senaste numret av Barnplantabladet (maj 2022). Det är inte bara Barnplantorna som reagerar på SPSM:s ovilja att blicka in i den utveckling som initierades 1991, när det första döva barnet i Sverige erhöll hörsel genom cochleaimplantat (CI). Sedan dess har målgruppen barn med dövhet/grav hörselnedsättning förändrats. Idag väljer nästan alla föräldrar, som får ett barn med grav hörselnedsättning/dövhet att satsa på en talspråklig uppväxt och skolgång på hemorten.
SPSM – ett hinder i utveckling och anpassning av skola
2016 – Den bästa och mest genomgripande utredningen som har gjorts i en kartläggning av döv/hörselområdet utfördes av statlig utredare Jan Sydhoff och utmynnade i SOU 2016:46, Slutbetänkandet av utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Många inom skola och en rad organisationer beklagar att utredningen verkade hamna i byrålådan hos Utbildningsdepartementet. Av vilka skäl då? I vart fall gjorde SPSM sitt yttersta i sitt nästan 30 sidor långa remissvar att förpassa slutbetänkandet till byrålådan; bl.a. angavs i SPSM:s remissvar
För att nå målet om ökad måluppfyllelse och ökad valfrihet är det enligt Specialpedagogiska skolmyndighetens uppfattning av vikt att man ser till hela populationen och hittar en balans mellan önskemål om ökad likvärdighet och de välfärdsinsatser som samhället erbjuder. Av det skälet är det anmärkningsvärt att utredningen så tydligt i vissa delar betraktar stöd till en liten grupp utifrån ett medicinskt synsätt och inte utifrån ett pedagogiskt perspektiv
SOU 2016:46 torde vara den första statliga utredningen som hade en förankring i verkligheten och också föreslog förändringar utifrån en ny målgrupps behov, hänvisade till behov av specificering av specialskolans målgrupp medelst en ny utformning av skollagens bestämmelser om specialskolan och redogjorde för ekonomiska konsekvenser av förslagen i slutbetänkandet. Dessutom gjordes en internationell utblick inom nämnda område samt en forsknings- och kunskapssammanställning. Det sistnämnda angavs ha brister och alltför många studier är fallstudier, vilket gör att evidens saknas. Allt detta har Barnplantorna också påpekat.
Men SPSM:s remissvar verkade bestå i ett förnekande av målgruppens förändring, men som var ett mästerverk i byråkratisk retorik utan verklighetsförankring. En ideologisk bakåtvolt tillbaka i tiden när döva barn var döva. Punkt slut!
SOU 2016:46 Sydhoffutredningen sammandrag
SPSM:s verksamhet saknar bred forskningsevidens
SPSM fokuserar på den mindre andel barn med hörselnedsättning/dövhet som är hänvisade till den statliga specialskolan när man med emfas hänvisar till diverse synnerligen tvivelaktiga forskningsstudier (vilket också påpekas av SOU 2016:46). Nyligen publicerade examensarbete från speciallärarprogrammet på Stockholms Universitet på SPSM:s hemsida, som fokuserar på nio väl valda elever med olika grader av hörselnedsättning som bytt skolform under sin skoltid från grundskola (inkluderade) till specialskolan.
Det inställer sig naturligtvis en mängd frågor som SPSM är skyldiga att svara på utifrån publiceringen på sin hemsida. I ett längre inlägg i Barnplantabladet med reflektioner utifrån nämnda examensarbete har Palle Vestberg, psykolog i Danmark och med lång yrkesbakgrund inom området barn/unga med hörselnedsättning/dövhet bl.a. reflekterat över
- huruvida nio elever visar vägen för alla med hörselnedsättning/dövhet?
- hur många är “insneddare” till specialskolan av alla med hörselnedsättning/dövhet?
I artikeln konstateras att
specialskolornas organisation, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) publicerar detta examensarbete som om det var en universitetsstämplad garanti för dess trovärdighet och evidens smakar sannerligen som propagandamarknadsföring på ett sätt som var allmängiltigt gällande dövundervisning under mer än 200 år!
Barnplantorna instämmer i det som Palle Vestberg framhåller.
Läs reportaget.
Finns evidens för SPSM:s verksamhet?