Maj 2017
WHO: Action for Hearing Loss – Make a Sound Investment
World Health Organization har precis givit ut ”Action for Hearing Loss – Make a Sound Investment”. Det handlar om att vi nu globalt behöver öka medvetandet om konsekvenserna med hörselnedsättning och antalet med hörselnedsättning ökar i världen. Kostnaderna att inte behandla hörselnedsättning är gigantiska. Att behandla hörselnedsättning är en besparing, d.v.s. det som benämns internationellt ”Spend to Save”.
November 2016
Born deaf – growing up hearing Outcomes of Pediatric Cochlear Implantation in Denmark; Lone Percy Smith, PhD
Avhandlingen berör barn med CI i Danmark och utvärderar de första generationerna barn med CI avseende talspråk och välbefinnande. Det handlar också om vilka faktorer som påverkar hörsel- och talspråksutveckling och välbefinnande.
Oktober 2016
Spend to Save: Investing in hearing technology improves lives and saves society money; The Ear Foundation Nottingham UK
Optimal hörselhabilitering är otroligt kostnadseffektivt för samhället. En nationell utredning i Storbritannien ”The real cost of not treating hearing loss”, uppskattar kostnaden för CI-behandling av vuxna i Storbritannien till 255 miljoner pund årligen. Besparingen för brittisk välfärd att behandla vuxna med behov av CI beräknas emellertid till 30 miljarder pund årligen. En undersökning av National Family Opinion i USA visar på individuella inkomstminskningar vid obehandlad hörselnedsättning på upp till 12 000 USD per år beroende på grad av hörselnedsättning.
Juni 2016
Slutbetänkande av Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar SOU 2016:46
Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver alla kommuner kunna erbjuda tillräckliga anpassningar och personal med specifik kompetens
Läs gärna sammandraget av utredningen i Barnplantabladets ledare i september 2016.
Februari 2015
The Real Cost of Adult Hearing Loss: reducing its impact by increasing access to the latest hearing technologies; The Ear Foundation, Nottingham UK
Rapporten tydliggör att 51 miljoner vuxna över hela Europa har en hörselnedsättning och antalet ökar. Alla de som har en hörselnedsättning har fem gånger högre risk, jämfört med de med normal hörsel, att utveckla demens. Äldre med hörselnedsättning har en avsevärt större risk för social isolering och minskat psykiskt välbefinnande.
November 2014
“Vad var det du inte hörde?”, Hörteknik och dess användning i skolan – HODA; SPSM
I den ovan uppmärksammade FoU-rapporten belystes ett flertal aspekter som behöver samspela för att en likvärdig undervisning för elever med nedsatt hörsel ska kunna erbjudas. Det handlar om ljudmiljö, pedagogik samt kunskap om handhavande av hörselprodukter hos lärare. Rapporten visar vid undersökning av skolor i Stockholmsområdet att när hörteknik finns så används den ändå inte och bristen på s.k. kamratmikrofoner är stor. Slutsatsen blev ”teknik är bra – när den används”.
Maj 2014
Lexical and semantic development in children with cochlear implants; Ulrika Löfkvist, PhD
Children with CI and typical non-verbal cognitive ability did not have specific deficiencies in cognitive processing of lexical-semantic items, but some children had deficiencies with phonological and lexical-semantic knowledge. The results indicate that age at 1st CI is important as a starter engine of spoken language development through listening, but that other more linguistic-related factors and strategies also are important for development of lexical-semantic ability. There was a greater variation of the spoken language outcome in children with CI, and some atypical developmental patterns were found in the sample. Future studies of lexical-semantic ability in children with CI should therefore have a longitudinal approach and also explore the influence of environmental factors.
December 2013
Congenital CMV infection and connexin 26 mutations in childhood deafness – intervention with early cochlear implantation; Eva Karltorp
Hearing impairment (HI) is a common disability, which affects a significant proportion of the population. Early in life, however, the risk of acquiring a HI is low, with 0.2 % of all newborns having a permanent HI, and of these, 0.04 % have a severe or profound HI. Even if there are only a few children born with a permanent HI, the consequences can be devastating for their speech perception and spoken language development. Normal hearing children, start to hear and differentiate sounds already in the fifth month of pregnancy, and thereafter, their speech and language acquisition is intensive during the first years of life. If, however, a child with a HI is to have a chance to catch up with normal hearing children, in terms of spoken language acquisition, it is important to provide the child with the best possible auditory input at the earliest opportunity.
April 2011
Narration and reading comprehension in Swedish children and adolescents with hearing impairment; Lena Asker-Arnason
I denna avhandling har läsförståelse och berättarförmåga, s.k. komplexa språkliga förmågor, undersökts hos barn och ungdomar med olika grad av hörselnedsättning med hörapparat (HA) och cochleaimplantat (CI). De undersökta förmågorna är inte bara viktiga för skolframgång. Berättarförmåga och läsförståelse anses även vara viktiga för att skapa och upprätthålla sociala kontakter, inte minst i tonåren.
[Länk kommer inom kort nedan]
Mars 2011
Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp; Statlig utredning (SOU 2011:30)
Alla barn och unga har lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter att välja skolform och skola som andra barn har. Specialskolans målgrupp har förändrats. Allt fler barn med grav hörselnedsättning får med ny teknik andra möjligheter att lära och utvecklas. Elever som är döva eller hörselskadade har därför andra behov i dag. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer också i allt högre utsträckning en skola nära hemmet. Detta har lett till att antalet elever i de statliga specialskolorna har minskat. Denna utredning ska enligt direktiven utreda och föreslå hur en flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp ska kunna införas.
Augusti 2010
Deaf Education: Changed by Cochlear Implantation?; Sue Archbold
“Change by implantation – changing educational decisions but our children are still deaf. Implications of even moderate losses – most have unilateral loss – still have effects of deafness – still deaf children. Teenagers with cochlear implants who need support in various ways. I think cochlear implants might provide us with a way to move forward from the belief you have to have a cochlear implant or you have to sign and look at flexible ways of moving forward – and take on the challenges and opportunities brought. They were unknown not long ago. As Teacher of the Deaf said – I would not have believed what could be achieved with bilateral implants. We do not know what the future of this little one will be – we need an open mind about it.” (Sue Archbold)
Januari 2010
Kommunernas ersättning för elever i specialskolan
Rapporten sätter fokus på specialskolan men också på SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Det anges i rapporten att kostnaden per elev och termin i specialskolan år 2008 var 773 000 kronor. Elevens hemkommun är skyldig att betala 219 000 kronor per inskriven elev. För värdkommunerna, dvs. de kommuner där specialskolan är belägen betalar emellertid kommunerna endast 75 000 kronor per elev. Den kostnaden är till och med lägre än elevkostnaden kommunerna har för elever i grundskolan. Statskontoret ifrågasätter nedsättningen i avgift för värdkommunerna. Dessutom föreslår utredningen en höjning av ersättningen från kommunerna för elev i specialskolan till 300 000 kronor. Regeringen betonar att ersättningen inte ska vara avgörande för en elevs skolplacering (kommunal grundskola eller specialskolan). Komunernas kostnader för att placera en elev i kommunal hörselskola istället för specialskolan bör inte vara högre än placering i specialskolan. Vidare anser utredarna i rapporten att SPSM:s slutsatser angående ett ökat antal sk. “insneddare” (elever som börjar i specialskolan i de högre årskurserna) samt ett ökat antal deltidselever är felaktiga. Det fastslås att specialskolans elevantal är vikande beroende på mindre årskullar men också på att alltfler barn erhåller CI. Vidare anges att specialskolan bör omdefinera sin målgrupp.
November 2009
Barn med cochleaimplantat – Kognition och läsförmåga; Doktorsavhandling av Malin Wass, PhD
Avhandlingens övergripande syfte var att studera kognitiva förmågor hos barn med grav hörselskada eller dövhet som fått cochleaimplantat. Auditiv stimulering från CI i tidig ålder påverkar de flesta kognitiva funktioner som en följd av hjärnans plasticitet hos små barn. Det är viktigt att förstå de kognitiva konsekvenserna av auditiv stimulering från CI för att kunna ge dessa barn bästa möjliga stöd. Avhandlingen undersöker tre specifika aspekter av kognitiv förmåga (arbetsminne, fonologiska förmågor och lexikal aktivering) samt läsförmåga hos barn med CI, i jämförelse med barn med normal hörsel i samma åldrar. Relationerna mellan kognitiva förmågor och läsförmåga studeras., liksom demografiaska faktorer (t ex implantationsålder och kommunikationssätt) och kognitiva förmågor samt läsfärdigheter. Majoriteten av barn med CI hade läsfärdigheter i nivå med normalhörande barn, för både avkodning och läsförståelse.
November 2009
Cognition and Communication in Children/Adolescents with Cochlear Implants; Doktorsavhandling av Tina Ibertsson
Syftet med avhandlingen var att studera kognition och språk, närmare bestämt arbetsminneskapacitet och fonologisk förmåga och hur dessa är kopplade till mer komplexa förmågor såsom förmågan att samtala med hörande kamrater och läs- och skrivförmåga. När det gäller barns och ungdomars samtalande med hörande så ställer barn och ungdomar med CI klargörande frågor så fort de var osäkra på om de hört eller förstått rätt. Genom att ställa många klargörande frågor tog de kontroll över samtalet. Det visade sig också att barnen/ungdomarna med CI var aktiva kommunikatörer. Resultat visar dessutom att ungdomar med CI inte avsevärt skiljer sig från hörande barn vad gäller förmåga att läsa och skriva.