Föräldrar kan vara aktiva i sitt barns språkutveckling
Vi har i Sverige fastnat i fel spår om vad som är viktigt för barns språkutveckling. Vi borde vara eniga i att barns språkutveckling kan “boostas” redan direkt efter födseln. Vet alla det? Tveksamt. För barn med hörselnedsättning såväl som barn med annat hemspråk än svenska är det viktigt att barnen “badas” i svenska språket medvetet och strukturerat från start.
Samspelet mellan föräldrar och barn stimulerar hjärnan och “boostar” dess respons för språk och utvecklar barnets språkfärdigheter. Alla föräldrar borde få information om hur viktigt det är att utveckla barns neurologiska färdigheter; faktiskt när vi gör så innebär det att vi pratar med barnens hjärna! Vid språkligt samspel, konversation mellan föräldrar och barn stimuleras språkcentra i hjärnan. Studier visar samband mellan de antal ord barn hör hemma och tillväxten av barnets neurala utvecklingskapacitet.
Det är bråttom!
Visste du att 90 procent av barns hjärnkapacitet utvecklas före fem års ålder? Vid tre års ålder har hjärnan utvecklat biljarder (1015) kopplingar mellan hjärnceller! Hjärnans utveckling mellan 0 och 3 års ålder är den viktigaste utvecklingsperioden som hjärnan någonsin genomgår.
Vid fyra års ålder är hjärnan dubbelt så aktiv som hos en vuxen om barn får adekvat stimulering.
Ett ökat medvetande om hjärnans kapacitet och vad som faktiskt krävs för skolframgång är önskvärt. Detta om alla barn oberoende av socioekonomi, svenska föräldrar, utomsvenska föräldrar, hörselnedsättning etc ska ha likvärdiga möjligheter i skolan. Det är vi skyldiga alla barn!
Hur känt är “30 million word gap”?
Under decennier har internationellt (men inte i Sverige?) “30 million word gap” varit ett begrepp. Det handlar om att ett dramatiskt stort gap mellan det antal ord ett barn har hört före fem års ålder avseende barn från socioekonomiskt olika områden (från låg till hög). I USA ledde detta till utbildning i hur du kan samspela språkligt med ditt barn. I socioekonomiskt svaga områden visade det sig vara ett kraftfullt verktyg i att inte bara utveckla barns språk, men också att stärka föräldrar i deras roll som föräldrar.
Det har dessutom visat sig att det inte bara är kvantiteten ord barn hör utan kvaliteten i det språkliga samspelet som avgör.
Forskning av idag visar att kvaliteten på språkligt samspel har omfattande neurologisk inverkan på hjärnan. Med andra ord, socioekonomisk status i sig är ingen faktor i barns språkutveckling. Det handlar istället om att det stora antalet ord som talas av en vuxen, inte i sig är relaterat till barns neurala bearbetning av språk, utan att antalet turtagningar avgör. Det är kvaliteten på språkexponeringen som spelar roll, utöver den mängd ord som ett barn exponeras för.
Forskningen visar vägen för språkligt medvetande..
Språkligt medvetet samspel mellan vuxna och barn kräver ökat medvetande om barns verkliga språkliga kapacitet före fem års ålder! Hur ser det ut på utbildningar för blivande förskollärare, barnskötare, lärare m.fl?
Stöd i forskningen finns! Ovan stöds av forskare som använde ljudinspelningsutrustningar för att mäta hur många ord barn exponerades för under en dag i förskolan och hemma. Denna ljudinspelningsutrustning, LENA – Language Environment Analysis har använts vid ett flertal forskningsstudier för att mäta antal ord barn uttryckte, antal ord talat av vuxna samt antal turtagningar initierade av antingen vuxen eller barn.
Jämförelse av LENA mätningar med hjärnröntgen hos de enskilda barnen, visade att skillnader i antal turtagningar stod för skillnader i hjärnans fysiologi, liksom skillnader i språkliga färdigheter inklusive ordförråd, grammatik och verbalt resonemang. LENA verktyget borde vara ett kraftfullt verktyg i samtalet mellan professionella inom hörselhabilitering (intervention) och föräldrar för att påvisa vad som krävs tidigt för att utveckla barnets språk och också visa på konsekvensanalyser om så inte görs. I Sverige har dock endast några hörselhabiliterande verksamheter visat intresse för att implementera LENA i sina verksamheter. Det beklagar vi i Barnplantorna.
Konklusion
Antal turtagningar är nyckeln till barns utveckling av alla språkliga färdigheter, påpekar forskarna som detta blogginlägg grundar sig på. Turtagning innebär inte bara ett språkutbyte utan också en social interaktion som vi vet även är avgörande för kognitiv utveckling. Därför; prata inte bara till ditt barn utan med ditt barn. Däri ligger en viktig distinktion. Redan från bebisstadiet kan vi betrakta barn som konversationspartners! Det kan handla om att utbyta ansiktsuttryck (mimik), härma ljud och beröring.
Forskning visar också på att barn från alla olika socioekonomiska nivåer har nytta av medveten turtagning med kvalitet i språkligt samspel. Hur medvetna är föräldrar om detta? Hur stor medvetenhet finns hos professionella verksamma runt barnen? Hur stor medvetenhet finns hos habiliterande verksamheter för barn med hörselnedsättning? Hur stor medvetenhet finns hos verksamheter runt språksvaga barn eller barn med utomsvensk bakgrund?
Vi måste börja fokusera på rätt saker för barnens skull!
Läs mer på länken
The Brain-Changing Power of Conversation
Alla borde även lyssna till dr. Brenda Fitzgerald för att förstå vilket ansvar vi alla har att inte svika en hel generation barn!
Improving early child development with words
Barns språkutveckling och språkliga färdigheter är i grund ett mått på vilken samhällsutveckling vi önskar. Därför bör frågan med åtgärder komma längre upp på den politiska agendan.
BARNPLANTORNA
Bild: Stockphoto